Under rubriken ”Swedish Stokies’ throw-in” kommer vi, med ojämna mellanrum, att publicera krönikor, betraktelser, berättelser och annat smått och gott.
Denna gång bjuds vi på en text av Kristian Andersson, Liverpoolsupportern som driver den utmärkta podcasten Supporterpodden (om engelsk supporterkultur) och som tidigare bott i Stoke-on-Trent.
MITT STOKE-ON-TRENT
Historia. Arbetarklass. Gemenskap. Vänliga människor. Distinkt dialekt. Krukmakeri. Pubar. Dart. Oatcakes. ”Six towns”. Bet365. Fotboll. Det är Stoke-on-Trent för mig – en stad jag bodde och arbetade i under fyra år och som jag skulle komma att älska. Här följer en text om mina starka känslor för en speciell plats i West Midlands, Staffordshire, England.
Den hårda vinden fick vattendropparna att piska mig i ansiktet. Det blåste och regnade. Såklart blåste och regnade det. Jag ökade gångtakten och försökte i det annalkande mörkret undvika vattenpölarna på gatan.
Väl framme, blöt och kall, öppnade jag den gamla trädörren och sorlet av människor mötte mig. Jag steg in, tittade mig omkring och välkomnade värmen, träinredningen och den dunkla belysningen. Den här lilla puben blir perfekt, tänkte jag och gick fram till baren där mannen bakom disken var i full färd med att hälla upp en pint lager till en äldre herre som satt på en barstol djupt försjunken i en tidning. Jag hälsade, beställde en Guinness och slog mig ned vid ett tomt bord. Jag tog en första klunk av den mörka stouten, tittade mig återigen omkring och konstaterade att jag självklart; ”could do it on a cold, rainy night in Stoke”.
Inledningen är en beskrivning av mitt första besök på den lokala puben, The Holy Inadequate i området Etruria, där jag bodde på Bullrushes Close, den första kvällen efter att flytten gått till England och Stoke-on-Trent. En fin stund och starten på en fantastisk resa som skulle ge mig upplevelser, minnen och vänner för livet.
Vad gör Stoke-on-Trent speciellt för mig
Alla städer eller platser är speciella på sitt sätt. Det som enligt mig gör Stoke-on-Trent speciellt är den geografiska utformningen och den så ofta förbestämda åsikten – bland de som aldrig besökt staden – om att Stoke-on-Trent är en ”skitstad”. Om en engelsk industristad, bestående av sex genom åren hopväxta ”byar”, sprungen ur den brittiska arbetarklassen och som sedan mitten av 1800-talet stoltserat med två lokala fotbollsklubbar är en skitstad – då är det min sortens skitstad. Och ja, jag är anglofil med en stark förkärlek till det gamla, lite nergångna, slitna och ruffiga England – alltså allt norr om Birmingham – och jag tror många av er känner likadant.
Stoke-on-Trent har genom åren, precis som många nordligare städer i England, präglats av successivt förfall och utspridd fattigdom i och med nedläggningen av de lokala industrierna. Och även om tiderna förändras och många städer sakta men säkert rest sig igen, så har de riktigt tuffa perioderna rivit upp djupa sår i samhället, sår som vi fortsatt ser spår av idag – speciellt i Stoke-on-Trent. Därför är det oerhört vackert att se hur människorna i staden alltid hjälper varandra, stöttar det lokala och bygger upp en stark gemenskap. Det gör också Stoke-on-Trent speciellt för mig – människorna. De tar vad de har och försöker göra det bästa av det, vilket är anmärkningsvärt och respektingivande.
Sedan har vi ju de så beryktade oatcakes, som framförallt är oslagbara dagen efter en heldag med vänner, pubar, öl och fotboll. Min personliga favorit är oatcakes med smält ost och bacon. Oj, vad jag kan sakna dem ibland. Och nej, det är absolut inte samma sak att försöka göra dem själv hemma. Det är omöjligt att tillaga dem på ett sätt som en äkta Stokie kan.
Familjära pubar
Vad har vi mer då? Jo, pubkulturen. Jag kan inte säga att Stoke-on-Trent på något sätt sticker ut när det gäller pubkulturen jämfört med övriga städer i England. Det jag däremot kan säga är, att en hyfsat mindre storstad likt Stoke-on-Trent, skapar en väldigt härlig och genuin känsla av tillhörighet på flertalet pubar som jag inte på samma sätt märkt av i en storstad, likt London, Birmingham, Manchester eller Liverpool. Låt mig försöka förklara.
I början nämnde jag puben The Holy Inadequate. Den blev naturligt vår lokala stampub eftersom den endast ligger ett stenkast från husen där mina vänner och jag bodde. Det var oftast dit vi gick för ett par öl efter jobbet, det var också där vi tog den där fina mitt-på-dagen-ölen vissa söndagar och det var deras Ale Festivals vi gärna besökte. Det resulterade i att vi fick en nära relation med pubens ägare och andra stamgäster, något som verkligen gav oss en ”vår pub”-känsla och stämningen var alltid familjär.
Det fina är att precis samma känsla fick vårt gäng även på andra pubar, likt The Unicorn Inn i Hanley, ”China Gardens” (Toby Carvery i Festival Park), The Victoria i Basford (på vägen mot Newcastle-Under Lyme) samt Old Brown Jug i Newcastle-Under-Lyme för att nämna några. Jag tror den känslan blev genuin på dessa pubar eftersom det aldrig var fullpackat med folk, utan det var alltid lagom med gäster och ofta återkommande sådana. Det skapade igenkänning och samhörighet. Den känslan är svårare att få till på en pub belägen mitt i en större stad där fler människor rör sig. Det är i alla fall min erfarenhet.
Jag nämnde tidigare Stoke-on-Trents geografiska utformning och hur staden är speciell då den består av sex mindre ”byar” som genom åren växt ihop. Burslem, Fenton, Hanley, Longton, Stoke-upon-Trent och Tunstall gör Stoke-on-Trent gemytligt att vandra omkring i. Beroende på i vilken stadsdel du befinner dig, så skiljer sig miljöerna en aning. Till exempel erbjuds något av en stadskärna i Hanley med shoppingcenter, banker, restauranger och barer – men i närheten finns även parker, grönområden och möjlighet att vandra längs kanalerna, vilket skapar en lantlig och naturnära känsla. Dessutom går det, från olika platser, få en fin utsikt över kullarna som omger staden. Personligen vandrade jag ofta längs med Trent-Mersey-kanalen. Den flöt förbi precis utanför huset där jag bodde och är en 150 kilometer lång, avsmalnad kanal som öppnades 1777 för att länka samman floden Trent med floden Mersey.
Att känna sig hemma
Oavsett vart man hamnar, och av vilken anledning, så är det oerhört viktigt att känna trivsel. Att man är på en plats man vill lära känna och med tiden kalla för ”hemma”. Jag kände redan efter mina första dagar i Stoke-on-Trent att jag var på en plats som passade mig, där jag skulle komma att trivas. Det är svårt att beskriva, men mycket berodde på att det är gamla England, det riktiga England, som jag gärna kallar det. Jag som person uppskattar sådant och allt vad det innebär. Det betyder något extra, helt enkelt. Andra får kanske samma känslor för London, men även om jag älskar London som metropol, så är det ingen stad jag skulle vilja bo i. Då passar Stoke-on-Trent mig mycket bättre.
Givetvis ska en stor eloge för min trivsel tillskrivas den grupp av personer som blev mina nära vänner och som jag fortsatt har nästintill daglig kontakt med idag. Utan dem så hade tillvaron inte varit vad den blev. Och dem träffade jag genom min dåvarande arbetsgivare som var bet365 – vilka gav mig chansen att utvecklas och få nya erfarenheter. Därför är jag även evigt tacksam mot bet365.
För att skapa sig en tillvaro anser jag att man måste vara öppen för att träffa nya människor, ta sig för saker och hitta aktiviteter eller intressen att ägna sig åt när man hamnat på en ny plats, så att vardagslivet inte blir alltför enformigt. Till exempel spelade jag fotboll och tennis, åkte på utflykter, besökte andra städer och tittade såklart på fotboll.
Stoke-on-Trent är en stad som är lätt att förälska sig i när man väl besökt eller bosatt sig i den – just för att den och dess människor känns äkta på ett sätt som bara en gammal engelsk stad likt Stoke-on-Trent kan. Man måste ha varit där för att förstå det.
Platser värda att besöka
Jag tänkte dela med mig av olika platser att besöka när man är i Stoke-on-Trent, vilket jag tar för givet att många av er är – och kommer vara ännu mer – när pandemin förhoppningsvis trappas ner ytterligare. Det blir en salig blandning av allt från natursköna miljöer till murriga och lite sjaskiga pubar. Kanske har flera av er redan besökt platserna, men om inte, har ni något att planera in vid er nästa vistelse.
- Trentham Gardens och Monkey Forest
Stor, blomstrande trädgård och en skog med apor som lever ute i vilda. - The Swan With Two Necks
En trevlig restaurang/pub ute på landet cirka 15–20 minuters bilfärd från Stoke-on-Trent. - The Butchers Arms
Genuin pub belägen i Audley cirka 12–15 minuters bilfärd från Stoke-on-Trent. - Titanic Brewery
Ett lokalt bryggeri i Burslem som vuxit sig stort och populärt. Deras öl finns på flera olika pubar i Stoke-on-Trent samt Newcastle-under-Lyme. - The Holy Inadequate
En klassisk engelsk pub med en beer garden belägen i Etruria (min stampub). - Newcastle-under-Lyme
Har man inte tidigare besökt den närliggande byn Newcastle-under-Lyme, som nästintill vuxit ihop med Stoke-on-Trent, är det ett tips att göra det. Här finns trevliga restauranger och klassiska pubar i en härlig miljö. - Old Brown Jug (The Jug)
En livlig pub med en större beer garden som ofta bjuder på livemusik i form av lokala band eller DJ:s. Populär bland studenter och den lokala befolkningen.
Tack för att ni tog er tid att läsa min text om Stoke-on-Trent. Jag hoppas att ni snart får möjlighet att resa över och att Stoke City FC tar sig uppåt, tillbaka till Premier League. Stämningen som upplevs på bet365 Stadium hör hemma i den engelska fotbollens toppskikt – vilket jag som Liverpool FC-supporter inte behöver skämmas för att säga. Skämt åsido, ett stort lycka till!
Kort om mig
Mitt namn är Kristian Andersson. Jag är 35 år, sambo, pappa till två döttrar, bor – efter flertalet flyttar – numera i Karlstad, jobbar som webbredaktör, driver podcasten Supporterpodden (om engelsk supporterkultur) och mitt största fritidsintresse stavas Liverpool Football Club. Följ mig gärna på Twitter: KAndersson86LFC.
Fantastisk läsning!