Reserapport Swedish Stokies Majresa 2009.
Match: Stoke-Wigan 16 maj.
Resenärer: Stefan, Henrik, Lasse D, Janne G, Anders, Johann, Ville, Pelle.
Tidigt på fredagsmorgonen begav sig fyra personer från Göteborgsområdet och fyra personer från Stockholmsområdet iväg med flyg till England. Mötesplatsen var Stansted, där vi skiftade till tåg, och efter växlingsanhalt till annan typ av tåg i London Euston startade färden norrut mot Mekka, Stoke-on-Trent. Dessvärre var detta tåg torrt, dvs inga alkoholhaltiga drycker serverades. En klar miss av tågbolaget som gick miste om en stor summa pengar på detta.
Väl framme i Stoke spred vi ut oss i tre riktningar, då två personer begav sig mot Penkhull, tre personer mot Boothen, och tre personer mot Blurton för installation och avlämpning av packning.
Vi återförenades inte långt senare uppe i Penkhull på White Lion och sedermera The Terrace för mat och dryck och trevligt sällskap. Natten blev tidig, lagom respektive sen beroende på vilka personer man frågar.
Lördagen var matchdag! Stoke-Wigan stod på menyn och efter uppladdningar på landsbygden för vissa, mitt i smeten för vissa, och runt Britannia för vissa samlades oktetten åter för gemensam inmarsch på Fortress Britannia. Efter en synnerligen dålig första halvlek redde det upp sig i den andra, och Stoke kunde rättvist vinna mot rugbystadslaget med bekväma 2-0. Efter matchen gick spelare, ledare, tränarstab och annat löst folk runt i ett mäktigt ärevarv på arenan. Många stolta glädjetårar föll på läktaren. Gemensam middag på Harvester väntade innan flertalet återigen styrde kosan mot Penkhull och Stoke Town Centre. Den för mig nya puben White Star snett bakom Wetherspoons besöktes av flertalet av oss, och stämningen var på topp. Återigen slutade natten tidigt, lagom respektive sent beroende på.
Söndagen blev en slapp dag för de flesta. Det myckna konsumerandet av alkoholhaltiga drycker för de flesta av oss hade nu börjat sätta sina spår, och sovmorgonen blev lite längre än i gängse fall. Vi hann dock beta av ett antal pubar samt få i oss lite fast föda under dygnets kommande timmar, och vi huserade mestadels i Stoke Town Centre denna dag.
Det nyckfulla vädret som förföljt oss sedan vår ankomst fortsatte att ställa till det, med en svårläst mix av regn, sol och blåst som sannerligen gjorde åtminstone klädvalen för utomhusvistelserna mycket knepiga.
Måndag – hemresedag för samtliga utom en person, jag. Tåg i riktning mot London tog septetten sedermera mot Stansted för flygfärd hemåt, emedan solisten Stefan begav sig åt motsatt väderstreck.
För min del blev det alltså först ett besök i Chester, där jag även hann med en kort vistelse i den delen av staden som ligger i Wales, Saltney. På puben The Corner Pin unnade jag mig alltså att dricka maltdryck på walesiskt vis. 🙂 Vidare styrde jag kosan via Stockport och Manchester och min första övernattningsanhalt i Peak Districts nationalpark, den charmerande byn Hathersage. Otroligt fint landskap, och ölen smakade sannerligen inte dumt efter lite promenerande längs branta serpentinvägar längs sluttningarna. Ett besök i denna del av England är något jag kan tala mig varm för! Tisdagen spenderades på tåg söderut med välbehövliga stopp för tågbyten samt maltdrickande i städerna Sheffield, Derby, Leicester, Stamford, och slutligen Ely där jag övernattade sista natten för denna resa i England.
Stamford kan jag rekommendera för de som är intresserade av att se riktigt fina hus och andra byggnader, nästan uteslutande uppförda i en speciell sorts sten som är ljusare än de flesta andra bergarter.
Ely är en mycket trevlig stad, strax norr om Cambridge, berömd för sin enorma katedral som dominerar stadsbilden. Lägg till detta de trevliga vattenlederna som korsar ena änden av staden, och där många fina båtar ligger uppradade i hamnbassängera. Enda nackdelen med Ely var de höga priserna på öl, över tre pund nästan överallt!! På onsdagsförmiddagen lämnade jag Ely, tog en tretimmarspaus i Cambridge och begav mig slutligen till Stansted för hemfärd med Ryanair. Ännu en trevlig Englandsvistelse var därmed till ända.
Tack till alla trevliga medresenärer!
Stefan
Be the first to comment