Introduktion: En liten avstickare med syster och systerdotter till London för shopping och fotboll (QPR-Stoke). Jag väljer därför att INTE kalla denna resa för en “Swedish Stokies-resa” som jag annars alltid gör när jag åker tillsammans med likasinnade Stoke-fanatiker.
Avresan skedde på den ovanliga dagen som bara dyker upp var 1460:e dag, alltså skottdagen! 29:e Februari lyfte alltså planet från Arlanda och landade tryggt och säkert på den enorma flygplatsen strax sydväst om London vid namn Heathrow. Till saken bör kanske nämnas att jag bokat Ryanair-biljetter (Fre-Sön), men då den match vi skulle se (QPR-Stoke) flyttats från lördag till söndag, så var jag helt enkelt tvungen att strunta i de biljetterna och istället boka helt nya flygbiljetter för senare hemfärd på söndagkvällen. Ett par tusenlappar åt fanders alltså…!
Efter landning och uthämtning av bagage begav vi oss till den ena t-bane-stationen på Heathrow, där vi investerade i varsitt 3-dagars kort för tunnelbaneåkande fritt i alla zoner de kommande dagarna. En bra investering skulle det visa sig då vi kom att åka mycket tunnelbana under vår vistelse. Tunnelbanefärden, med två byten, tog drygt en timme, sen var vi framme i Bayswater. Där promenerade vi in på det utifrån sett flashigaste hotellet i området vid namn Central park hotel, där vi checkade in och lämpade av våran packning. Sen bar det av ut på stan i det lätta duggregnet. En promenad genom Hyde Park, vidare till Buckingham Palace och vidare färd in i smeten till Piccadilly Circus var vad vi hann med innan vi började känna oss lite sega i benen. Middag på stan, lite vidare irrfärder med tunnelbanan och promenerande (bland annat till “svenskkvarteren” vid Edgware Road, samt Paddington) sen hemfärd till hotellet där vi somnade gott vid midnatt ungefär.
Det skulle förresten visa sig att hotellet var rena skandinaviska kolonin! Danskar, norrmänn och svenskar en masse höll till där, och även om de ökända så kallade “gloryhunters”-personerna dominerade fanns här och var även supportrar till lag som Stoke City! 🙂 Förutom jag själv (eller med mycket god vilja även inkluderat syster och systerdotter) fanns även en tre-generations-samling Stoke-supportrar med namnet Krantz på samma hotell, tillsammans med släktingar som var supportrar till andra lag. Ganska otroligt att vi bodde på samma hotell, eller hur? Jag hade för övrigt pratat i telefon med sonen Magnus (jämnårig med mig) för något halvår sen då han vann sponsortröjan vi lottade ut, samt med fadern Åke, dagen innan (!), då han ringde och meddelade att de skulle åka över och se samma match som jag/vi. Vi pratade dock inte om vilket hotell vi skulle bo på, men det visade sig alltså vara detsamma, då vi möttes i frukostmatsalen på lördagsmorgonen!!
Dag 2, lördagen alltså, blev en enda stor orgie i shoppingens tecken. En teknik som särskilt damer klarar briljant och outtröttligt. Vi började med en liten “nitlott” i form av ett besök på Portobello Road, men det var för gyttrigt och ointressant. Bättre då att styra kosan till Oxford Street, där ju som bekant butikerna ligger som uppradade såsom ett pärlband på bägge sidor av den endast buss- och taxi-trafikerade gatsträckan. Vi hann med även Carnaby Street och lite annat innan törsten gjorde sig påmind. Vi letade upp Big Ben´s mer intressanta granne, puben The Importer, där vi släckte törsten med öl och läsk. Sen tog vi en chansning och åkte upp till nya Wembley med tunnelbanan, även om vi var osäkra på att hinna dit innan det skulle börja skymma, men vi hann faktiskt med cirka 45 minuters marginal, så det blev lite sightseeing även där, samt fotografering och besök i Wembleys souvenirshop. Denna kväll däckade vi tidigare pga de många kilometernas shoppingpromenader, och vi var rätt allmänt möra alla tre på kvällen. Noterbart är att denna dag såg vi Lasse Cronér! Han åkte neråt i en rulltrappa på en tunnelbanestation, medans vi åkte uppåt! Kommer dock inte ihåg vilken av alla t-banestationer detta skedde. Men rätt otroligt, inte sant?
På söndagen var det matchdag och hemfärd! Vid vinst skulle Stoke återigen ta sig till 1:a plats i tabellen! Vi tog lite sovmorgon och begav oss sedan med dubbeldäckarbuss från hållplatsen närmast hotellet i riktning mot Shepherd´s Bush. Väl framme visade det sig att mina efterforskningar angående pubar i området inte stämde speciellt bra med den karta jag printat ut från nätet, då puben The Springbok inte alls låg där den skulle ligga enligt kartan. Det blev en del personer man fick fråga i området innan man till slut hittade rätt, och det visade sig att denna pub låg mindre än 100 meter från arenan! Vi var ganska tidigt på plats, men allt eftersom ölen rann ner i strupen fylldes puben på med folk. Mest hemmasupportrar, men en hel del Stokies också. Bland annat Terje från Norge, som jag träffat vid minst 4 tillfällen tidigare, på bortaresor och i Stoke. Det verkar som vi alltid åker på samma matcher…! Vi språkade med ett antal Stoke- och QPR-supportrar på puben, och en Stoke-supporter från Guildford vid namn Kevin var en mycket trevlig bekantskap. På puben fanns även ett antal svenska QPR-supportrar. När det drog ihop sig till matchstart (cirka 30 minuter innan kickoff som var 13:15 lokal tid) gick vi till bortaläktarens entré, där syster och systerdotter blev avbockade på den så kallade “gästlistan”. Jag som har TSC-kort behövde INTE visa upp mitt kort…! Jaha!?!? Innan matchstart var jag väldigt angelägen om att hänga upp min stora fina svenska flagga med Swedish Stokies-emblemet på, MEN det fick jag absolut INTE göra. Skulle jag göra det skulle den bli konfiskerad sa vakterna…! Jag försökte förklara att jag hemskt gärna skulle vilja hänga upp den, eftersom jag mer eller mindre hade “lovat” mina vänner hemma i Sverige att jag skulle göra det för att de skulle se min fina flagga i tv, men icke sa Nicke. Man fick ABSOLUT inte hänga flaggor på läktarkanten då de skulle skumma reklamskyltarna. Suck!! Som en sista utväg tänkte jag att man kunde ju i alla fall vifta frenetiskt med flaggan när Stoke gjorde mål, och på det sättet synas i tv, men när Stoke förlorar med 0-3 blir det ganska omöjligt…! Matchen slutade som sagt 3-0 till hemmalaget QPR, och vi lommade iväg för att hinna med ett mål mat innan sista besöket på hotellet för att hämta väskor och sen åka till Heathrow. Flyget var lite sent, men vi landade ändå på utsatt tid tack vare medvind (23:40) och 01:20 ungefär låg man i bingen. Fyra timmar senare ringde klockan och en vanlig arbetsdag i form av en Måndag stod på tur. Yippeeee….!
Slutplädering: Detta var min andra Stoke-match för säsongen. 2-3 borta mot Southampton var Stokes första förlust för säsongen. 0-3 borta mot QPR var Stokes STÖRSTA förlust från säsongen. Ska jag hålla mig borta från flera Stoke-matcher denna säsong? Eller är det tredje gången gillt som gäller?? Kanske går det bättre om jag ser en hemmamatch istället?? Jobbiga funderingar!
Resenärer: Stefan, Margita, Nathalie.
Be the first to comment