Onsdag
Jag stod och frös utanför det trista flygplatshotellet på Arlanda och väntade på transferbussen. De övriga som stod och väntade skulle till Gran Canaria och de såg fram emot sol och värme. Själv var jag ju på väg till Stoke och förväntade mig ett ruggigt väder och en rejäl förkylning vid hemkomsten. Men skrattar bäst som skrattar sist. På Gran Canaria var det 12 grader och regn. I Stoke var det likaså 12 grader men med ett par dagars klarblå himmel och skinande sol kändes det betydligt varmare.
16 stycken var vi från Swedish Stokies som åkte på den här resan. För mig var det första gången, så det var skönt att Nisse Scherman var med på planet och att vi skulle möta upp Henke och Staffan i Manchester. Vi delade sedan på en förbeställd taxi som Tollgate hade fixat och vid elvatiden kom vi fram till Stoke och kunde checka in på Tollgate. Efter att ha kollat att rummen var ok samlades vi som anlänt i puben och tog en stilla pint.
Efter ölen började det kurra i magen och vi fortsatte bort till Hem Heath för att stilla hungern. Med en rejäl burgare kunde vi återvända till hotellet där jag satte mig på rummet i en timme och försökte få ordning på Swedish Stokies webbutik.
Klockan tre var det åter samling i puben inne på Tollgate och eftermiddagens och kvällens matchuppladdning tog sin början. Efter ett par öl var det dags att bege sig nedåt stan och första stoppet blev White Star. God öl, men maten ska man tydligen akta sig för. Puben var tämligen lugn och vi fortsatte därför vidare till Staff of life och till sist till The Gardeners Retreat. På det sistnämnda hade Stokefansen börjat samlas och stämningen var uppsluten. På puben samlades också de resterande deltagarna från Swedish Stokies och vi kunde börja promenaden bort till Bet 365.
Stoke tog emot Southampton och för att vara helt ärlig var det en ganska dålig fotbollsmatch. Stoke ställde upp med Whelan och Adam på mitten, Shawcross var tillbaka i backlinjen och längst fram fanns Jon Walters. Matchöppningen var ganska jämn, även om Southampton såg lite vassare ut. Stoke fick inte riktigt till det och när Arnautovic i 23 minuten gick in med dobbarna före i en duell fick han se det röda kortet och Stoke fick spela med tio man. Inte bra naturligtvis, men med ett solitt försvarspel och en bra målvaktsinsats och en gnutta tur kunde Stoke få med sig en poäng åtminstone. Bra insatser också från Indi, som börjar allt mer växa till en backjätte, och Diouf gjorde ett inspirerat inhopp istället för en för dagen blek Shaqiri.
Efter matchen gick några tillbaka till The Gardeners Retreat, men vi var ett par stycken som föredrog att avrunda kvällen och knalla tillbaka till hotellet. Själv var jag trött efter att ha gått upp tidigt på morgonen och av alla intryck från Stoke.
Torsdag
Klockan åtta på morgonen var det frukost inne på Tollgate. Som resande med Swedish Stokies ingår en All English Breakfast. Efter frukosten blev det tre timmar föreningsjobb där några från styrelsemedlemmarna funderade över tekniska praktikaliteter och planer för nästa år diskuterades med Adrian från Tollgate.
Vid ett var det sedan samling och åtta av oss tog en taxi från Lucky Seven till Coventry för besök på ska-museum, Coventry Music Museum, och fotbollsmatch. Det är tio mil till Coventry och vi kom iväg lite efter två. När vi väl var framme hade klockan passerat halv fyra med marginal och då museet stängde kl fyra fick vi tyvärr bara besöka shopen. Men den var å andra sidan väldigt trevlig med en pratglad expedit som efter att vi handlat snygga ska-kläder gav oss en pin med områdets logga på som lite plåster på såren för att vi missat museet.
Efter museet blev det turkiskt käk innan vi sammanstrålade på en pub för ett par pint innan vi tog en taxi till Ricoh Arena för att se Coventry möta Sheffield United. Arenan låg en bit utanför stan och huserade förutom Coventry och rugbylaget The Wasps även ett hotell och ett stort kasino. Inne på arenan, som invigdes 2007, ekade det mellan raderna. Stora delar av arenan var helt tom och vi hade inga bekymmer med att få bra platser. Efter avspark började en visselpipskör ringa runt i arenan. Det visade sig att Coventryfansen var innerligt trötta på ägaren Sisu. Mot slutet av matchen stormade också ett stort antal personer in på planen och vecklade ut banderoller om att Sisu skulle ut.
Ett bra tillfälle att göra en sån kupp på då matchen tv-sändes. Matchen i sig var inte speciellt välspelad. Sheffield var klart bättre på alla plan i första halvlek, Coventry såg riktigt långsamma och förutsägbara ut och Sheffield kunde också gå till halvtidsvila med ett måls ledning. I andra halvlek hade Coventry vaknat till ordentligt och de satte press på Sheffield och kunde också rättvist kvittera. Coventry hade sedan också bud på fler mål, men när matchen återupptogs efter planinvasionen kunde Sheffield peta in en vinnarboll.
Den där förmågan att kunna avgöra brukar finnas hos topplagen och förmågan att förlora i slutminuten brukar finnas hos bottenlagen. Något som också åter bevisades i dagens match. Få se nu bara om protesterna mot ägaren får någon effekt. Det vore synd om det gamla Premier League-laget Coventry skulle hasa ned ytterligare en division.
Efter matchen lyckades vi få tag på taxichauffören Mr Hussein som kunde ta oss hem till Tollgate. Det var kul att åka till Coventry, men 20 mils bilresa på några timmar blev lite segt.
Fredag
Vi samlas alla till en gemensam frukost vid åtta på morgonen. Vi delade sedan upp oss i två grupper där hälften åkte till Port Vale, ordföranden skulle köpa souvenirer till en bekant, och den andra hälften åkte in till shoppingkvarteren i Hanley. Gubbkeps var ett tema och jag köpte en för 3 pund på Primark. Värmde skönt, men tyvärr tappade jag bort den bara några timmar senare. Som tur var kom den till rätta dagen efter. Någon hade hittat den på parkeringen och lämnat in debil hotellreceptionen. Det är ordning på engelsmännen. Vi tog sedan en taxi ut till Stokes träningsarena Clayton Wood för att titta på Stokes U23-lag.
Träningsarenan visade sig vara ett trevligt och intimt ställe. Vi blev väl emottagna av funktionärer och fick en sittplats i en liten kur invid planen. Det var också ett fans som tyckte det var exotiskt med svenska Stokies och han passade på att ta en selfie tillsammans med oss. Stoke mötte Newcastle och det visade sig snabbt att Newcastle var det bättre laget. De gick fram till en 3-0 ledning innan Stoke började få ordning på spelet, matchen slutade 3-2. Det var kul att se framtidslöftet Ollie Shenton och ännu roligare att se Afellay vara tillbaka efter sin långvariga skadefrånvaro. Afellay spelade i 60 minuter, men han var klart ringrostig och det kommer nog dröja ett tag innan han är tillbaka i matchform.
Efter matchen åkte vi tillbaka till Tollgate för en stunds vila innan vi gav oss ut på en liten pubrunda med tanken på att avverka The Famous Five. Nisse Scherman föreslog stilla att det vore bättre om vi började längst upp i backen och vandrade nedåt istället för tvärtom, så det innebar att första stoppet blev The Terrace i Penkhull. En grabbig pub med ett biljardbord placerad nära bardisken. Vi fick dock bra platser och satt i lugn och ro och pratade över en pilsner eller två.
Nästa stopp blev Greyhound, ett litet stillsammare ställe där folk precis som på The Terrace blev glada över att se svenska Stokefans på besök. Trevligt! Under kvällen hann vi också med Marquis of Granby och White Star. Tyvärr hade både White Lion och Beehive hunnit stänga innan vi kom fram, men trots det blev det en väldigt bra kväll där det var trevligt att få tid att fördjupa kamratskapet med de andra Stokieserna.
Lördag
Vi började med ett kort medlemsmöte med utlottning av jullotteriet, där jag inte vann någonting, och så det traditionella quizzet. Där kom jag i alla fall femma med 7 rätt och vann ett litet pris.
Efter mötet åkte vi till den trevliga puben Cheshire Cheese. Som vanligt när man åker taxi i Stoke fick vi ge postnumret till chauffören och som ofta frågade han oss vad det brukade kosta att åka den sträcka vi åkt. Intressant system onekligen. På puben hälsade ägaren oss varmt välkomna och åter slog det mig vilket fantastiskt nätverk som de tidiga Stokeresenärerna byggt upp. Vart man än kommer är det vänliga människor som glatt hälsar på oss Swedish Stokies.
Från puben gick det sedan en buss till arenan och det var dags för match mot Leicester. Stoke öppnade bäst även om Leicester kändes farliga i sina snabba omställningar. Men när Vardy blev utvisad efter en tuff tackling tog Stoke över och kunde gå till halvtidsvila med 2-0. Allt såg väldigt lovande ut! Men Stoke vore inte Stoke om de inte under matchens sista 20 minuter helt tappade självförtroendet och orken. Leicester kunde både reducera och kvittera innan matchen var över. Två helt onödigt tappade poäng! Efter matchen valde jag att gå tillbaka till hotellet, men de andra åkte tillbaka till Cheshire Cheese med bussen för att prata ut om matchen. När jag dagen efter hörde hur trevlig kvällen blivit ångrade jag att inte hade följt med, samtidigt var det skönt att efter nästan fyra intensiva dagar få vila lite på rummet och börja fundera över dagarna som varit och börja skriva den här reseberättelsen.
Söndag
Söndag var lika med hemresedagen. Men då vi var några som skulle dela på en taxi till flygplatsen vid tre, passade vi på att vara kulturella innan vi lämnade Stoke.. Vi besökte The Potteries Museum & Art Gallery och tittade på ett Spitfireplan, porslin från Stoke och lite konst. Det fanns också en donerad samling med grodmuggar på muséet, muggar med en lergroda i botten eller sidan inuti muggen. Tydligen en tradition sedan 1666 då folk på skoj lade i levande grodor eller paddor i folks öl för att skoja med dem.
Vi hann också med lite mer shopping i Hanley innan det var dags att ta en taxi tillbaka till hotellet för att sedan åka ut till flygplatsen. Det var min första gång i Stoke, men det lär inte bli den sista. Trevliga medresenärer, bra hotell, många pubar och så fotboll på det. Den här resan blev en perfekt avrundning på en hektisk jobbhöst.
Bli först med att kommentera