Reserapport Stoke-Luton, 20 Augusti 2005

Jag valde en liten annan väg till Stoke än den billigaste med Ryanair till Stansted och flög med City Airlines till Birmingham istället, inte för att jag är särskilt rik utan för att jag helt enkelt känner mig själv och vet att jag skulle komma vilse annars och hamna i Wales eller nåt, ensam med 3000 får i nån liten by.

Flyget lämnade Göteborg kl 7.00 så jag gick upp kl 4 för att hinna ut till Landvetter i god tid, flyget var lite försenat och väl i Birmingham hade jag missat en buss med Natinal Express till Manchester via Stoke med 2 minuter när jag väl kommit ut från passkontroll och letat reda på busstationen och allt så det fick bli tåget. Det första tåget missade jag med 4 sekunder men dom gick varje halvtimme så det var ok. Man fick åka från Birmingham International till Birmingham New Street och byta där bara, men det var inga problem.

I Stoke tog jag buss till Hanley, hittade en karta och promenerade ner tillbaks till tågstationen ungefär för mitt hotell låg bara fem min gångväg därifrån. Installerade mig i Flower Pot Hotel på en gata som heter Snow Hill, ett hotell som förresten var helt ok, £22 natten för ett singelrum med toa och dusch i korridoren och frukost ingick, lite slitet var det kanske men helt och rent och med en trevlig manager.

Sen var det dags att göra stan. Stoke-on-Trent är en trevlig liten stad som det är lätt att gå vilse i eftersom det inte finns gatunamnsskyltar på varje gata och inte heller på busshållplatserna, stan är väl lite sliten här och där men jag tycker att den hade stor charm och befolkningen är trevlig. Kul att kunna hälsa på folk man möter utan att höra dom väsa till varandra ”håll i plånboken”… Tänkte traska till Penkhull för att besöka puben alla pratar om, White Lion men inte hittade jag dit, kartan låg kvar på hotellet dessutom och ingen taxi såg jag så det fick bli en annan pub men snart fick jag ge mig och gå hem, den långa dagen började ta ut sin rätt.

Lördagen började med strålande väder och jag köpte en Sentinel, den lokala tidningen, och satte mig i en park. Det går bussar till Britannia Stadium men jag gillar att gå så jag traskade dom tre kilometerna eller nåt, utan karta igen naturligtvis och kom ganska vilse nere i Fenton innan jag såg arenan på andra sidan motorvägen. Nu började en ny kamp att hitta vart jag kunde komma över motorvägen men det fanns en gångbro längre ner.

Väl vid arenan gick jag omkring och pratade lite med folk, köpte nya The Oatcake och det suveräna programmet, där det bl a står att John Eustace sponsras av en herre som heter Mr S Thoren, -vi vill ha pengarna tillbaks, Stefan :), och vid statyn på Stanley Matthews kom det fram ett helt gäng Lutonsupportrar som jag pratade med. Trevliga killar, verkligen. Britannia Stadium är verkligen imponerande. Man ser bra överallt och den ser verkligen stor ut från utsidan och dominerar omgivningen. man åker förresten förbi den med tåget från Birmingham och City Airlines har den goda smaken att flyga över Stoke så man kan de den från luften också. Arkitekturen domineras givetvis av rött och vitt. Den var väldigt fin på insidan också. Det är nog bara Råsunda i Sverige som ens kommer i närheten, även om jag inte sett Borås Arena ännu.

Stoke började inte bra, Luton spelade offensivt och ägde mittfältet och hade en jättechans efter 5 min och gjorde 1-0 efter 8 sedan John Halls i Stokeförsvaret fumlat med en undanrensning. Men efter 25 min fick Lutons anfallare Howard rött kort efter att ha spottat på Citys mittback Hoefkens, något varken Hoefkens själv eller nån annan på arenan såg. Däremot hade tydligen domherren D´urso visat ut denne Howard en gång tidigare för inte så länge sen och det uppmärksammades i tidningarna dan efter.

Sen kom City in i matchen och hade ett par bra chanser och skulle väl ha haft straff efter att Sidibe rundat målvakten men fallit över dennes utsträckta armar innan Luton kontrade fram ett friläge som tog i stolpen och rensades undan. 1-0 i halvtid men gott hopp om det.

Andra halvlek började katastrofalt från Stokes sida. Felpass på felpass. Såfort anfallarna fick bollen verkade dom ha klister under hälarna men inte framme på skon för dom tappade varenda boll och efter en timme begrep jag att det nog tyvärr var kört. City hade bytt ut Kolar mot Harper och flyttat ut Chadwick på vänsterkanten och mittfältet fungerad plötsligt jättebra. Den ena bollen efter den andra matades in i straffområdet men där var det stopp, men i 62a minuten så kämpas bollen in till vänsterbacken(!) Broomes som var på utflykt i Lutons straffområde och han får på ett fösigt skott som sakta studsade in i mål efter årets tavla av Lutons keeper Beresford. Två skitmål ännu så länge men gud va härligt med 1-1! Nu tog City över och kom framåt hela tiden, men heder åt Luton som aldrig försökt att bara försvara sig utan hela tiden försökte spela boll med 1-0 och bara 10 man. Stoke kom fram bra särskilt på vänsterkanten där Chadwick hade lekstuga och Halls som hela tiden följde med upp och var spelbar.

City hade tre bra chanser att göra mål och ännu en straffsituation, Sen hade Luton två kanonchanser, först kontrade man sig fri på vänsterkanten, rundade Simonsen oc h skulle bara lägga in den i öppet mål i den 76 minuten när Broomes kom farande och rensade undan bollen från Lutonspelarens fot! Sen kom dom på högerkanten och slog ett inlägg till en fristående spelare men Hoefkens kastade sig och räddade bollen liggande med kroppen! Ett fantastiskt ingripande från Hoefkens!

Slutminuter och först skjuter innermittfältaren Brammer i ribban från 20 meter och Sidibe blir framspelad inne i straffområdet men en Lutonback täcker undan. Folk reser sig och börjar gå. Övertid, Brammer, som hittills skjutit tre skott från långt håll, varav ett tagit i ribban, och ett i utsidan av nätet kommer lubbande igen med bollen från mittlinjen. Ingen går på men istället för att försöka passa bollen till nån av Citys fristående yttrar så skjuter karln och jag svär för mig själv över att han kastar bort den fina chansen när bollen sitter stenhårt uppe i vänstra krysset, från 25 meter!!! Slut på matchen.

Chadwick var bäst i Stoke och fick rättvist det priset. Heder som sagt till Luton, hoppas det går bra för dom i år och jag stannar kvar så länge jag kan runt arenan för att suga upp det sista av atmosfären och handla i klubbshopen innan jag sakta svävar hem igen genom Fenton och Hanley. Den kvällen var det inga problem att gjöra en lite längre pubrunda.

Söndag och speedway. Underbart väder, traskade till Chesterton, ca 5 km, fantastiska trädgårdar dom har, engelsmännen, kikade på cricket, åt och drack, fick solsting och brände sönder pannan och näsan, såg Arsenal på tv mot vahetterom det andra londonlaget som snodde vår Mark Stein 1993 tror jag. Rolig speedway, sliten arena, kommentator som skrek hela tiden typ ”they are at the gate, they are at the gate, they are at the gate, we can´t wait”, underbar bar inne bakom läktaren, tog bussen hem, regn på måndag, gick ner till gamla Victoria Ground som såg ut som en urskog. Inget påminner om en fotbollsarena där, allt är igenväxt, traskade runt i Stoke, åkte tåg, satt på flygplatsen, flög hem…

Några saker som ingen vill veta; i England så sitter varmvattenrören på HÖGER sida och inte till vänster som i Sverige och elementet satt mitt i rummet och inte under fönstret för att ta kallraset… Bara en sån sak.

Som sagt, Stoke- on- Trent var en fin liten stad som är väl värd ett besök men man behöver en bra karta och på bussarna får man säga till vart man vill av så stannar dom bussigt nog och släpper av en på rätt ställe för man har ofta ingen aning om var man är. Men det var verkligen hyggliga busschafförer, som visserligen kör som biltjuvar en del av dom men jag gillar ju speedway så va fasen.

Lars Dahlander

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*